”Det känns som att jag jobbar i medvind” – Martina Moliis-Mellberg sätter igång Kritikbyråns ungdomssatsning

Foto: Helen Korpak.

– Det känns dubbelt bra, svarar Martina Moliis Mellberg då jag frågar vad hon har för tankar kring uppdraget som ansvarig för Kritikbyråns nya ungdomssatsning.

– Delvis för att jag tycker att det är en bra satsning, men också för att jobbet med skolorna är något nytt för mig personligen. Jag tror att jag kommer att lära mig jättemycket.

Vi träffas för lunch i Kabelfabriken där Kritikbyrån har sitt arbetsrum, och Martina har bara nätt och jämnt hunnit komma igång med det nya projektet som har som mål att lyfta fram kritiken, främst inom gymnasieundervisningen. Projektet kommer hon att jobba med vid sidan om sitt författarskap och som frilansande filmkritiker för Hufvudstadsbladet.

Satsningen är ny och det finns en hel del att bena i för att hitta rätt sätt att nå ut till och jobba med skolvärlden. I början kommer det främst att handla om att kartlägga hur det talas om kritik i skolvärlden, vilka metoder som används och vad som saknas. Martinas första dagar som ansvarig för projektet har i första hand gått ut på att mejla olika personer med anknytning till skolvärlden; bland annat lärare och olika projekt som jobbar med skolorna.

– På något plan tänker jag nog också: hjälp, var ska jag börja? Det finns ju ingen färdig mall eller något färdigt system. Men samtidigt är det roligt att ha så fria händer. De människor jag redan hunnit vara i kontakt med har också varit entusiastiska och tycker att det är roligt att vara med. Så det känns som att jag jobbar i medvind.

Projekt som Skrivande skola och Läsambassadörerna är bland annat sådana som Martina kommer att kontakta för att reda ut möjliga samarbeten och för att höra hur de går till väga med sin verksamhet. Hon menar att det känns bra att i det här projektet fokusera på gymnasierna, medan t.ex. just Skrivande skola och Läsambassadörerna har mer fokus på högstadier och lågstadier.

– Vi har chansen att bredda perspektivet ännu lite mer i det här projektet. Jag tror absolut att det är bra att rota det kritiska skrivandet redan tidigt, men jag tänker mig att undervisningen på gymnasienivå kan ha utrymme för lite mer innovation från vår sida.

Martina berättar att hon själv började skriva kritik i början av studietiden. Trots att hon studerade litteraturvetenskap kändes det mer naturligt att recensera film – det var svårt att förena det egna skrivandet med att recensera andras böcker. Så det var naturligt att vända sig till hennes andra passion vid sidan av litteraturen: filmen. Film förälskade hon sig i redan i barndomen och i den tidiga tonåren. Hon och hennes familj bodde i Stockholm och Martina brukade ensam åka in till biosalongerna och se på film.

– Min familj brukar skämta om att oberoende vad jag hade sett, om det så var en high school-film som Drive Me Crazy eller Armageddon, så kom jag hem och utropade: ”Det var det bästa jag sett!”, säger hon och skrattar.

I den övre tonåren kom hon i kontakt med art house cinema, och speciellt David Lynchs filmer gjorde ett stort intryck. Ännu idag svarar hon ”Mulholland Drive”om någon frågar vilken hennes favoritfilm är.  

– I den tidiga tonåren hade jag nog inget behov av att ifrågasätta varför jag tyckte att något var bra, men senare utvecklades den blicken – väl också i samband med att blicken på en själv utvecklades.

Det är också en av orsakerna till att Martina kommer att koncentrera sig på gymnasierna inom projektet, trots att hon påpekar att tanken med projektet inte i första hand är att alla elever ska bli kritiker, men det är förstås ett stort plus om någon nappar, tillägger hon.

Vad har hon då för vision för projektet?

– Överlag att få till ett möte mellan elever och kritiker. Det här ska inte bara vara ett sätt att implementera kritiken i undervisningen, utan jag tror att det är viktigt att få en direktkontakt med eleverna. Många vet antagligen inte vad en kritiker egentligen gör och jag tror att det är viktigt att få en mer mångfacetterad bild av vad kritikerjobbet går ut på. Det är inte bara skillnaden mellan vad en recension och ett referat är som är viktigt, utan det handlar ju så mycket om tänkande och analyserande.

Du har ju bara precis hunnit komma igång, men hur kommer du att gå vidare nu?

– Just nu fortsätter jag att kontakta personer som är erfarna inom skolfrågor. Det är fantastiskt att jag inte behöver vara experten, utan att jag kan kontakta sådana som vet bättre. Sen gäller det så klart att ta vara på den kunskapen de har och fundera på vad som kan göras med den.  

– I det här skedet känns det viktigt att tänka stort och brett, det kan vara att jag senare inser att något inte är möjligt, men det gör ingenting, i det här skedet är alla tankar bra.

/Mathilda Larsson